Keskikaide- ja leveän keskimerkinnän kohteet Uudenmaan ELY-keskuksen alueella : Esiselvitys
Kelkka, Marko; Reihe, Hanna; Roselius, Erica; Svenns, Terhi (2012-12)
Kelkka, Marko
Reihe, Hanna
Roselius, Erica
Svenns, Terhi
Uudenmaan ELY-keskus
12 / 2012
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-257-694-1
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-257-694-1
Tiivistelmä
Työn tavoitteena oli selvittää kustannustehokkaat, tien nykyiseen poikkileikkaukseen toteutettavissa olevat keskikaide- ja leveän keskimerkinnän kohteet Uudenmaan ELY-keskuksen maantieverkolla. Tarkastelussa olivat mukana kaikki Uudenmaan ELY-keskuksen yksiajorataiset maantiet, jotka täyttivät vaaditut kriteerit. Yksi tärkeimmistä rajausperusteista oli tien poikkileikkaus, ja lisäksi tierekisteritiedoista otettiin huomioon mm. liikennemäärä, nopeusrajoitus ja yhtäjaksoisen osuuden pituus.
Leveän keskialueen tiemerkinnän vaikutuksia liikenneturvallisuuteen kartoittaneessa Liikenneviraston selvityksessä suositellaan, että leveän keskimerkinnän kohteissa käytetään vähintään metrin levyistä keskialuetta ja kaistanleveyttä 3,25–3,5 metriä sekä vähintään 0,75 metrin päällystettyä piennarta. Tässä työssä leveän keskialueen tiemerkinnän kohteeksi katsottiin näin ollen soveltuvan tie, jonka päällysteen leveys on vähintään 9,5 metriä. Liikenneviraston laatiman tien poikkileikkauksen suunnitteluohjeen mukaisesti 1+1- keskikaideteiden poikkileikkauksen minimiarvo on 10,0 metriä ja ohjearvo 12,5 metriä. Päällysteen leveyden minimiarvo on 9,5 metriä ja ohjearvo 12,0 metriä.
Tierekisteritietojen perusteella noin 30 mahdollista kohdetta tarkasteltiin maastossa, jolloin voitiin täydentää ja korjata tierekisteritietoja sekä ehdottaa kohteeseen soveltuvaa toimenpidettä. Maastokäyntihavaintojen perusteella valituille kohteille laadittiin onnettomuusanalyysi, jossa selvitettiin mm. onnettomuustiheys ja -aste sekä tiettyjen onnettomuusluokkien yleisyys tieosuudella (kohtaamis- ja ohitusonnettomuudet sekä vasemmalle suistumiset, joihin keskikaiteella ja leveällä keskimerkinnällä pyritään erityisesti vaikuttamaan). Soveltuvat kohteet priorisoitiin kolmeen luokkaan mm. onnettomuustietojen ja liikennemäärän perusteella.
Mahdollisiksi keskikaidekohteiksi työssä esitettiin valtatietä 2 välillä Nummela-valtatie 25, valtatietä 5 välillä Tuusjärvi-Paaso sekä kantatietä 50 Espoossa välillä Kirkkonummi-Kauklahti. Valtatie 5 priorisoitiin luokkaan I, valtatie 2 luokkaan II ja kantatie 50 luokkaan III. Keskikaidekohteiden yhteispituus oli noin 17 km. Leveän keskimerkinnän kohteita esitettiin yhteensä 15 tielle, joista valtateitä olivat tiet 2, 4, 6, 24 ja 25. Korkeimpaan priorisointiluokkaan I määritettiin valtatie 2 välillä Nummela-Vihti, valtatie 4 välillä Lusi-Hartola, valtatie 25 välillä Nummela- Rajamäki ja Hyvinkää-Mäntsälä, kantatie 50 välillä Kirkkonummi-Kauklahti, kantatie 51 välillä Kirkkonummi-Siuntio sekä maantie 132 välillä Klaukkala-Röykkä. Priorisointiluokan I keskimerkintäkohteiden yhteispituus oli noin 140 km. Soveltuville kohteille määritettiin suuntaa-antava kustannusarvio perustuen olemassa oleviin suunnitelmiin ja selvityksiin sekä asiantuntija- arvioihin. Lisäksi kohteille määritettiin laskennallinen henkilövahinkoon johtaneiden onnettomuuksien vähenemä. Syftet med arbetet var att utreda kostnadseffektiva vägavsnitt för mitträcken och bred mittremsa, som kunde förverkligas i vägens nuvarande
tvärsnitt på Nylands ELY-centrals landsvägsnät. Alla Nylands ELY-centrals landsvägar med en körbana och som uppfyllde de ställda
kraven, var med i studien. En av de viktigaste avgränsande faktorerna var vägens tvärsnitt. Dessutom beaktades från vägregistrets data
bl.a. trafikmängder, hastighetsbegränsningar och vägavsnittets längd.
I Trafikverkets kartläggning av breda mittremsors trafiksäkerhetseffekter rekommenderades, att vägavsnitt med bred mittremsa skall ha
minst en meter brett mittområde, körfältet skall vara minst 3,25–3,5 meter och den belagda vägrenen skall vara minst 0,75 meter. I detta
arbete ansågs således att bred mittremsa kunde förverkligas på vägar, vars belagda bredd var minst 9,5 meter. I enlighet med Trafikverkets
anvisningar för utformning av vägars tvärsnitt är minimibredden för 1+1-mitträcksvägar 10,0 meter och rekommenderade bredden 12,5
meter. Den belagda delens minimibredd är 9,5 meter och rekommenderade bredd 12,0 meter.
På basen av vägregisterdata granskades 30 möjliga vägavsnitt i terrängen, så att vägregisterdatat kunde korrigeras och kompletteras varefter
lämpliga åtgärder för de olika objekten kunde föreslås. För avsnitten som valdes på basen av observationerna från terrängen gjordes
en olycksanalys, var man bl.a. undersökte olyckstätheten och –kvoten samt vissa olycksklassers frekvens på vägavsnittet (mötes- och
omkörningsolyckor samt avkörningar åt vänster, vilka man kan speciellt påverka med mitträck och bred mittremsa).
De lämpliga vägavsnitten prioriterades i tre klasser på basen av bl.a. olycksdata och trafikmängder. Som möjliga mitträcksobjekt föreslogs i
detta arbete riksväg 2 mellan Nummela-rv 25, riksväg 5 mellan Tuusjärvi-Paaso och stamväg 50 i Esbo mellan Köklax-Kyrkslätt. Riksväg 5
prioriterades i klass I, riksväg 2 i klass II och stamväg 50 i klass III. Mitträcksavsnittens totala längd var ca 17 kilometer. Bred mittremsa
föreslogs totalt på 15 vägar, varav riksvägar var vägarna 2, 4, 6, 24 och 25. I högsta prioritetsklassen bestämdes riksväg 2 mellan Nummela-
Vichtis, riksväg 4 mellan Lusi-Gustav Adolfs, riksväg 25 mellan Nummela-Rajamäki och Hyvinge-Mäntsälä, stamväg 50 mellan
Kyrkslätt-Köklax samt landsväg 132 mellan Klövskog-Röykkä. Totala längden för vägavsnitten med bred mittrems i prioritetsklass I var ca
140 km.
För de lämpliga vägavsnitten bestämdes ett riktgivande kostnadsestimat som baserade sig på befintliga planer och utredningar samt expertuppskattningar.
Dessutom bestämdes för vägavsnitten den beräknade minskningen av olyckor som ledde till personskada.
Leveän keskialueen tiemerkinnän vaikutuksia liikenneturvallisuuteen kartoittaneessa Liikenneviraston selvityksessä suositellaan, että leveän keskimerkinnän kohteissa käytetään vähintään metrin levyistä keskialuetta ja kaistanleveyttä 3,25–3,5 metriä sekä vähintään 0,75 metrin päällystettyä piennarta. Tässä työssä leveän keskialueen tiemerkinnän kohteeksi katsottiin näin ollen soveltuvan tie, jonka päällysteen leveys on vähintään 9,5 metriä. Liikenneviraston laatiman tien poikkileikkauksen suunnitteluohjeen mukaisesti 1+1- keskikaideteiden poikkileikkauksen minimiarvo on 10,0 metriä ja ohjearvo 12,5 metriä. Päällysteen leveyden minimiarvo on 9,5 metriä ja ohjearvo 12,0 metriä.
Tierekisteritietojen perusteella noin 30 mahdollista kohdetta tarkasteltiin maastossa, jolloin voitiin täydentää ja korjata tierekisteritietoja sekä ehdottaa kohteeseen soveltuvaa toimenpidettä. Maastokäyntihavaintojen perusteella valituille kohteille laadittiin onnettomuusanalyysi, jossa selvitettiin mm. onnettomuustiheys ja -aste sekä tiettyjen onnettomuusluokkien yleisyys tieosuudella (kohtaamis- ja ohitusonnettomuudet sekä vasemmalle suistumiset, joihin keskikaiteella ja leveällä keskimerkinnällä pyritään erityisesti vaikuttamaan). Soveltuvat kohteet priorisoitiin kolmeen luokkaan mm. onnettomuustietojen ja liikennemäärän perusteella.
Mahdollisiksi keskikaidekohteiksi työssä esitettiin valtatietä 2 välillä Nummela-valtatie 25, valtatietä 5 välillä Tuusjärvi-Paaso sekä kantatietä 50 Espoossa välillä Kirkkonummi-Kauklahti. Valtatie 5 priorisoitiin luokkaan I, valtatie 2 luokkaan II ja kantatie 50 luokkaan III. Keskikaidekohteiden yhteispituus oli noin 17 km. Leveän keskimerkinnän kohteita esitettiin yhteensä 15 tielle, joista valtateitä olivat tiet 2, 4, 6, 24 ja 25. Korkeimpaan priorisointiluokkaan I määritettiin valtatie 2 välillä Nummela-Vihti, valtatie 4 välillä Lusi-Hartola, valtatie 25 välillä Nummela- Rajamäki ja Hyvinkää-Mäntsälä, kantatie 50 välillä Kirkkonummi-Kauklahti, kantatie 51 välillä Kirkkonummi-Siuntio sekä maantie 132 välillä Klaukkala-Röykkä. Priorisointiluokan I keskimerkintäkohteiden yhteispituus oli noin 140 km. Soveltuville kohteille määritettiin suuntaa-antava kustannusarvio perustuen olemassa oleviin suunnitelmiin ja selvityksiin sekä asiantuntija- arvioihin. Lisäksi kohteille määritettiin laskennallinen henkilövahinkoon johtaneiden onnettomuuksien vähenemä.
tvärsnitt på Nylands ELY-centrals landsvägsnät. Alla Nylands ELY-centrals landsvägar med en körbana och som uppfyllde de ställda
kraven, var med i studien. En av de viktigaste avgränsande faktorerna var vägens tvärsnitt. Dessutom beaktades från vägregistrets data
bl.a. trafikmängder, hastighetsbegränsningar och vägavsnittets längd.
I Trafikverkets kartläggning av breda mittremsors trafiksäkerhetseffekter rekommenderades, att vägavsnitt med bred mittremsa skall ha
minst en meter brett mittområde, körfältet skall vara minst 3,25–3,5 meter och den belagda vägrenen skall vara minst 0,75 meter. I detta
arbete ansågs således att bred mittremsa kunde förverkligas på vägar, vars belagda bredd var minst 9,5 meter. I enlighet med Trafikverkets
anvisningar för utformning av vägars tvärsnitt är minimibredden för 1+1-mitträcksvägar 10,0 meter och rekommenderade bredden 12,5
meter. Den belagda delens minimibredd är 9,5 meter och rekommenderade bredd 12,0 meter.
På basen av vägregisterdata granskades 30 möjliga vägavsnitt i terrängen, så att vägregisterdatat kunde korrigeras och kompletteras varefter
lämpliga åtgärder för de olika objekten kunde föreslås. För avsnitten som valdes på basen av observationerna från terrängen gjordes
en olycksanalys, var man bl.a. undersökte olyckstätheten och –kvoten samt vissa olycksklassers frekvens på vägavsnittet (mötes- och
omkörningsolyckor samt avkörningar åt vänster, vilka man kan speciellt påverka med mitträck och bred mittremsa).
De lämpliga vägavsnitten prioriterades i tre klasser på basen av bl.a. olycksdata och trafikmängder. Som möjliga mitträcksobjekt föreslogs i
detta arbete riksväg 2 mellan Nummela-rv 25, riksväg 5 mellan Tuusjärvi-Paaso och stamväg 50 i Esbo mellan Köklax-Kyrkslätt. Riksväg 5
prioriterades i klass I, riksväg 2 i klass II och stamväg 50 i klass III. Mitträcksavsnittens totala längd var ca 17 kilometer. Bred mittremsa
föreslogs totalt på 15 vägar, varav riksvägar var vägarna 2, 4, 6, 24 och 25. I högsta prioritetsklassen bestämdes riksväg 2 mellan Nummela-
Vichtis, riksväg 4 mellan Lusi-Gustav Adolfs, riksväg 25 mellan Nummela-Rajamäki och Hyvinge-Mäntsälä, stamväg 50 mellan
Kyrkslätt-Köklax samt landsväg 132 mellan Klövskog-Röykkä. Totala längden för vägavsnitten med bred mittrems i prioritetsklass I var ca
140 km.
För de lämpliga vägavsnitten bestämdes ett riktgivande kostnadsestimat som baserade sig på befintliga planer och utredningar samt expertuppskattningar.
Dessutom bestämdes för vägavsnitten den beräknade minskningen av olyckor som ledde till personskada.
Kokoelmat
- Raportteja [1088]