Få Ecmo-platser för svårt coronasjuka på Nya Karolinska

Inne på Ecmo-centrum på Nya Karolinska råder ett dämpat lugn. Under pågående influensasäsong är det fullt: De tre vårdplatserna är upptagna, och enheten har dessutom en överbeläggning – som hålls igång genom att personalen jobbar övertid.

– Vi har aldrig sagt nej till en patient, det sliter på personalen, samtidigt som vi gör skillnad, säger Lars Falk, sektionschef och chef för Ecmo-centrum.

Läs mer: Första intensivvårdsfallet i Sverige

Ecmo är en avancerad hjärt- och lungmaskin där blodet syresätts utanför kroppen på patienter vars andning inte kan klaras med hjälp av respiratorer. Karolinska har spelat en central roll vid tidigare stora virusutbrott, som under svininfluensan då en gravid kvinnas liv räddades då hon flögs från Skottland och en överbelastad brittisk intensivvård.

Inne i förrådet packar Ecmo-sjuksköterskan Ann Weckström en väska som behövs vid nästa utryckning. En mobil intensivvårdsavdelning kan med kort varsel hämta patienter – från nyfödda till vuxna – från övriga landet och hela norra Europa, med bil eller flyg.

– Vi har med oss en massa packning när vi åker iväg till andra sjukhus. Våra patienter är så dåliga att de inte kan flyttas utan att vi lägger dem i Ecmo. Och då har vi med oss allt – från kanyler till övervakning – så att vi kan göra en någorlunda trygg transport, säger hon.

Det är svårt att beräkna hur många Ecmo-platser som coronaepidemin kommer att kräva av en redan ansträngd intensivvård, med totalt 526 vårdplatser i landet.

– Hittills har behovet varit svårt att uppskatta, eftersom det ännu inte finns säkra data. Det är svårt att värdera de rapporter som kommit från kinesiska Wuhan bland annat för att det är inte är klart hur man definierar intensivvård, säger Lars Falk.

Folkhälsomyndighetens uppskattning är att en promille av den svenska befolkningen skulle kunna smittas, mellan 10.000 och 15.000 personer och att fem procent av dessa skulle behöva intensivvård.

– När vi uppskattar Ecmo-behovet brukar vi räkna baklänges utifrån behovet av intensivvård. Vi vet att patienter lagts i Ecmo i Kina och Sydkorea. Om de beräkningar som Folkhälsomyndigheten gjort stämmer, då är det inga problem med Ecmo-kapaciteten.

Men de senaste dagarna kommer nya signaler från Italien. Inom det europeiska nätverket för intensivvård ESICM varnar representanter från Milano för att intensivvårdsbehovet bland de patienter som smittats av nya coronaviruset är stort. Antalet insjuknade stiger, och av dem har 10 procent har krävt intensivvård, enligt ett mejl från nätverkets italienska representanter som DN tagit del av.

Insatserna har nästan uteslutande krävts för att möta allvarliga andningssvårigheter hos patienterna. Representanterna i Milano uppmanar andra länder: ”Förbered er! Öka intensivårdsskapaciteten. Inventera skyddsutrustning, och bygga ut intensivvården i tid”. Intensivvård i storsal, så kallad kohortvård, bör också förberedas ”om möjligt på alla sjukhus”.

Johan Bratt, chefläkare i region Stockholm beskriver epidemiberedskapsplanen:

– Det är fortfarande oklart om det nya coronaviruset kommer att innebära ett ökat behov av Ecmo. Men om det blir så, så har vi tre platser på Karolinska som kan utökas till åtta eller nio platser – motsvarande vad man hade igång under svininfluensan.

Hur ska det gå till när man redan har överbeläggning?

– Vi har ju tät dialog med Karolinska, och det är dagsfärska uppgifter att man kan utöka antalet platser om behovet finns, säger Johan Bratt.

Lars Falk väger orden, för att inte gå in i detalj på de uppgifter om beredskapen som hemligstämplats av region Stockholm.

– Jag räknar med att vi ska kunna utöka ännu mer vid behov.

Enligt uppgifter till DN är det inom den befintliga intensivvårdskapaciteten på Karolinska och i region Stockholm som resurserna ska tas. Där är läget redan ansträngt med 100 intensivvårdsplatser för hela regionens 2,4 miljoner invånare.

80 procent av patienterna vid Ecmo-centrum kommer från andra län. Hur stor Ecmo-kapacitet som finns totalt i landet är inte helt klart, då även Socialstyrelsen valt att sekretessbelägga uppgifterna.

Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef vid Socialstyrelsen, vill inte svara på hur många Ecmo-platser som finns i landet.

– Vi har absolut koll på hur många platser vi har i normalläget. Vi svarar på frågor som är relevanta, som befolkningen och regionerna har nytta av och behöver veta. Men andra siffror är faktiskt skyddsvärda för oss nationellt.

När DN frågat landets regioner uppger merparten av de 14 som svarat att de saknar Ecmo. I Uppsala finns fyra platser. Och av statistik från Svenska intensivvårdsregistret framgår att Karolinskas roll är unik, då en majoritet av de vårdtillfällen som utförts det senaste året skett. Viss kapacitet finns också på övriga universitetssjukhus.

– Vår styrka är att vi kan transportera patienter dit det finns platser. Det har vi gjort tidigare när det funnits toppar, säger Lars Falk.

Sedan inflytten till byggnaden Nya Karolinska 2016 har vårdplatserna för Ecmo minskat från tidigare fem till tre, mycket beroende på sjukhusets planlösning i enkelrum, som DN tidigare berättat. Innan verksamheten som tillhör Astrid Lindgrens barnsjukhus flyttade hade personalen fått utforma lokalerna. Tidigare sektionschef Mikael Rolfs stred tidigare för en ombyggnation.

– Planlösningen med enkelrummen känns extremt patientosäker eftersom man saknar överblick över patienterna. Personalen känner sig väldigt utsatt, har han tidigare sagt till DN.

Lars Falk beskriver hur patienterna behöver konstant övervakning. En öppen sal skulle göra att fler patienter kunde vårdas med samma personalstyrka.

– Det fungerar också bättre, eftersom vi arbetar i team. Om något händer, och pumpen stannar till exempel så har man 30 sekunder på sig. Annars dör patienten. Det gör att det är en personalintensiv verksamhet, säger Lars Falk.

Att en ombyggnation är nödvändig framgår även av de underlag sjukhusledningen haft på bordet under 2019, och som siktar på en utökning till det dubbla - sex platser. Annars riskerar verksamheten att försvinna från Nya Karolinska, enligt underlaget, som tar upp att den lösningen skulle leva upp till förväntningar om Ecmo-beredskap från regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Försvarsmakten samt regionen.

Den långsamma hanteringen påverkas av att varken Karolinska eller regionen äger byggnaden – alla ombyggnationer måste godkännas av projektbolaget Swedish Hospital Partner, som enligt det så kallade OPS-avtalet äger och förvaltar byggnaden fram till 2040 och som sköter projekteringen.

Den 12 februari i år, kort innan coronavirusets kommit till Sverige, kom ett beslut från sjukhusets verkställande råd. Ett godkännande krävs dock på regionnivå. Det har nu tagits, ett par dagar efter att DN började ställa frågor. Att bygga om Ecmo-enheten beräknas att kosta 10 miljoner - en kostnad som kommer att belasta sjukhusets budget.

Lars Falk säger att han har tillförsikt.

– Jag har fått klartecken. Jag har inte fått veta när ombyggnaden ska påbörjas - men att det ska ske snabbt.

Läs mer: Patient på S:t Görans sjukhus smittad – 20 anställda tagna ur tjänst