person

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Person.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av person 1 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ person personen personer personerna
Genitiv persons personens personers personernas

person u

  • uttal: pærˈsuːn, pæʂˈuːn
  1. en människa
    Varianter: pers (både för singular och plural)
    Sammansättningar: biperson, civilperson, försöksperson, huvudperson, mansperson, myndighetsperson, nyckelperson, personbeskrivning, personbevis, personbil, personbiljett, personbästa, persondator, persongalleri, personkult, personfråga, personfärja, personkemi, personkonto, personkännedom, personnamn, personnummer, personregister, personskada, personskildring, personsökare, persontrafik, persontåg, personuppgift, personvagn, personval, personvåg
    Fraser: i egen hög person, juridisk person
  2. (lingvistik) grammatisk böjningskategori som skiljer mellan den/de talande (första person), den/de tilltalade (andra person) eller den/de omtalade (tredje person)
    Varianter: pers. (förkortning)
    Sammansättningar: personböjning, personkongruens
    Fraser: första person, andra person, tredje person
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Sedan fornsvensk tid, av latinska persōna, "människa", av "karaktär", "personlighet", "roll", ursprungligen "ansiktsmask"; av oklart ursprung, möjligen ett lån från etruskiska phersu, "mask", och/eller besläktat med grekiska Persefone.[1][2]
Besläktade ord: persona, personage, personal, personalia, personalism, personifiera, personlig, personlighet

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av person  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ person personen personer personene
Genitiv persons personens personers personenes

person

  1. person (människa)
  2. grammatisk person

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av person  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ person personen personer personerne
Genitiv persons personens personers personernes

person

  1. person (människa)
  2. grammatisk person

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av person  Singular Plural
Nominativ person people, persons
Genitiv person's people's, persons'

person

  1. person (människa)
    Sammansättningar: chairperson, layperson, salesperson, spokesperson
    Fraser: in person
  2. grammatisk person
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: persona, personage, personal, personality, personate, personification, personify, personnel

Finska[redigera]

Adjektiv[redigera]

person

  1. böjningsform av perso

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av person  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ person personen personar personane

person

  1. person (människa)
  2. grammatisk person

Källor[redigera]

  1. Online Etymology Dictionary: "person", läst 2009-12-07
  2. Svenska Akademiens ordbok: "person", läst 2009-12-07