friktion

Svenska

Substantiv

Böjningar av friktion	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	friktion	friktionen
Genitiv	friktions	friktionens

friktion

1. gnidning mot yta utefter vilken en kropp rör sig
2. (fysik) kontaktkraft som motsätter sig relativ rörelse mellan två vid varandra rörande objekt
3. (generaliserat) motsättningar och samarbetsproblem mellan två eller flera personer

Sammansättningar: friktionsbroms, friktionselektricitet, friktionsfri, friktionskoefficient, friktionskraft, friktionstal, friktionsvärme, friktionsyta, glidfriktion, rullfriktion

Översättningar

1+2. fysisk kraft

• engelska: friction ^(en)
• finska: hankaus, kitka ^(fi)
• franska: friction ^(fr) f, frottement ^(fr) m
• ido: friciono ^(io)
• indonesiska: gesekan ^(id)
• italienska: attrito ^(it) m
• japanska: 摩擦 ^(ja) (まさつ ^(ja), masatsu)
• koreanska: 마찰 ^(ko) 麻擦 (machal)
• nederländska: wrijving ^(nl) f, frictie ^(nl) f
• polska: tarcie ^(pl) n
• spanska: fricción ^(es) f
• turkiska: sürtünme ^(tr)
• tyska: Reibung ^(de) f, Friktion ^(de) f

3. generaliserat

• tyska: Reibung ^(de) f