Feedback
Ja, allt började med att superentreprenören, det är faktiskt så han kallas i Karlstad, hade ett brinnande intresse för tidningen Fantomen.
– Men det var mest tidningarnas värde som intresserade mig. Jag insåg att jag kunde köpa en serietidning för bara några kronor på loppis. Och sedan var tusentals andra personer beredda att betala flera hundra kronor för samma tidning, säger han.
Han gjorde direkt slag i saken och köpte ett kundregister med drygt 2 000 kunder från ett nedlagt postorderbolag som riktade sig till samlare. Han tömde antikvariat och loppmarknader på serietidningar, satte in annonser, gav ut kataloger, och började sälja tidningarna på postorder.
– Det var ingen jätteverksamhet. Företaget L W Comics omsatte inte mer än 300 000 kronor om året som mest, säger han.
Men då får man komma ihåg att Lars Wingefors fortfarande var en högstadiegrabb. Entreprenören i honom bubblade av engagemang och började experimentera med nya affärsidéer. Innan fyllda sexton hade han startat sitt andra företag, Nordic Games.
– Istället för att fylla annonserna med serietidningar, fyllde jag dem med begagnade tv-spel. Affärsidén var helt enkelt att köpa och sälja begagnade tv-spel via post, säger han.
Bara efter någon månad insåg han att efterfrågan var mycket större än tillgången, och han började köpa in allt större volymer. Första året omsatte företaget omkring fem miljoner kronor.
– Jag gick då första året på gymnasiet och fick jobba kvällar, helger och nätter, det var svårt att hinna med några studier överhuvudtaget, säger han.
Han har alltid haft en känsla för affärer, och en förmåga att se värdet i saker och ting. Men han betonar att ingen föds till entreprenör.
– Liksom många andra framgångsrika entreprenörer har jag inte alltid haft det så jäkla lätt. Jag kommer inte från någon rik familj, utan har fått klara mig på egen hand. Jag har fått åka runt på landet och sälja plastpåsar och jultidningar eller vad det nu kunde vara. Känslan av revansch har varit min drivkraft, säger han.
Under 90-talet var det mycket som hände och allt gick i en rasande fart. Hans bolag med begagnade tv-spel expanderade rekordartat. Bolaget utvecklades till att bli en kedja med sju stycken konceptbutiker, likt kedjor som Game, och innan 90-talet var slut hade bolaget även utvecklat grossist- och postorderverksamhet med e-handel.
– Vi hade tjänat bra med pengar under hela 90-talet, men vi hade en ganska rörig affärsmodell i slutändan. Bolaget fick växtvärk, och jag blev ombedd att ta in nya delägare eller att hitta riskkapital, säger han.
Men istället hittade han ett företag som ville köpa hela verksamheten, och i mars år 2000 blev bolaget uppköpt av Gameplay Stockholm, ett bolag som förvärvade liknande verksamheter runtom i Europa.
– Finansiellt gick det inget vidare. De försökte lansera mobilspel och nedladdningar av spel på kabel-tv boxar och så vidare. Men det var ju ingen business på den tiden. När it-bubblan sprack, tog deras pengar slut väldigt snabbt, säger han.
Ett och ett halvt år senare lyckades han köpa tillbaka företaget för en symbolisk summa. Verksamheten gick då inte runt. Han tog in riskkapitalister och renodlade företaget till att bara vara grossist för nya tv-spel, sådana som låg på topplistan. Men många av bolagets kunder hade svårt att vara konkurrenskraftiga på marknaden, vilket slog tillbaka på företagets resultat, och under 2004 tog drömmen slut. Konkursen var ett faktum.
– Jag fick en livskris. Visst, jag hade sålt verksamheten några år tidigare, och på pappret hade jag omkring 40 miljoner kronor, men med börskurserna sjönk förmögenheten ihop till bara några miljoner kronor, och jag hade ju inte ens gått klart gymnasiet, säger han.
Han var 27 år och hade förlorat allt. Under några kritiska veckor funderade han på att sätta sig i skolbänken, och helt enkelt börja om från början. Men superentreprenörer som Lars Wingefors ger inte upp i första taget.
– Jag satsade mina sista slantar i ett aktiebolag och kunde tillsammans med ett antal blivande kunder köpa loss stora delar av verksamheten och varulagret från konkursen, säger han.
De startade om under namnet Game Outlet Europe, och bolagets utveckling har varit en framgångssaga sedan dess. Bolaget köper in stora partier av gamla överlager från speljättar som Electronic Arts och andra stora aktörer på marknaden, packar om spelen på pallar i Karlstad, och säljer spelen vidare på världsmarknaden.
– Ett spel som inte är populärt i Norden kan ju funka jättebra i Ryssland eller Australien. Det har säkert tillverkats 25 000 spel de senaste tio åren, och en vanlig butik har knappt plats för 1 000 titlar, de övriga 24 000 titlarna är svåra att tillgå för kunderna. Det är ju en jättemarknad! Förra året handlade vi med över fem miljoner spel och omsatte över 300 miljoner kronor, säger han.
När Lars Wingefors var 20 år var målet att tjäna ihop ett antal miljoner, köpa en lägenhet i Cannes, skaffa en stor båt och inte göra ett skit. Men nu när den drömbilden faktiskt skulle kunna bli verklighet, har han helt andra prioriteringar.
– Den drömmen känns helt främmande idag, jag skulle inte palla att ligga på stranden och inte göra någonting. Istället tycker jag att andra saker än pengar är belöningen, det viktiga är att ha en utveckling och att göra bra affärer. Det gör mig lycklig, säger han.
Under 2009 tog Lars Wingefors ett steg närmare nirvana, han startade Wingefors Invest, ett bolag som verkligen ger honom chansen att utveckla sina entreprenörsinnen. Bolagets syfte är att utveckla affärsmodeller och nya idéer utanför spelbranschen.
– Jag ägnar två dagar i veckan åt det här, det är min oas i tillvaron. Vi har sagt att vi ska investera omkring 20 miljoner kronor om året på det här. Jag kan till exempel be en student att vända upp och ned på en hel bransch, bara för att se om det finns någon business att göra. Vi jobbar löpande med fyra till fem olika case. Det är skitkul och förhoppningsvis kan det leda till något stort i framtiden, säger han.
